Göteborg: Färgbomber mot övervakningskameror på skola

Söndag 28 februari övertäcktes övervakningskameror på Rambergsskolan med brun färg. Det är andra gången aktionen utförs och syftet är att visa på det missnöje vi känner inför övervakningen av eleverna.

Budskapet ”Kameror: Nej – Rastvakter: Ja” sprayades på fasaden. Vi hoppas att den här yttringen kan leda till en diskussion mellan föräldrar/skolledning där man väger för och nackdelarna med kameraövervakade skolgårdar.

Oavsett om kamerorna används för att skydda elever från varandra eller från ”yttre hot” så tror vi att problemet kan lösas om lärare turas om att vistas på skolgården. Även när vädret kräver täckjacka.

/Förbannade Storasyskon

(från motkraft.net)

mars 1, 2010 at 7:08 e m Lämna en kommentar

Universitetet i Wien ockuperat!

closed På universitetet i Wien har den största föreläsningssalen spontant ockuperats efter en konflikt kring nedskärningar. Bloggen LOKE skriver:

Konflikten blossade upp pga av förhandlingar om nedskärningar vilket resulterade i att studenter tillsammans med personal på universitetet i Wien ockuperade dess största föreläsningssal. Idag rapporteras det att det befann sig 2 500 personer i föreläsningssalen och runt omkring.

”[…]the reason why this was possible is that we just did it, with a few hundred people and with effective and fast mobilization, by sms, email lists and most of all, by running from lecture to lecture, introducing whywe are doing this and inviting students to join.”

Det ska bli mycket intressant att se hur det hela utvecklar sig, vilka övriga kommunikationsformer som används osv.

Läs mer:
New school in exile (engelska)
Emancipating education for all (engelska, även om andra småockupationer i wien)
Freie bildung (tyska…)
Der standard (tyska)

oktober 24, 2009 at 11:54 f m 2 kommentarer

Lästips: Uppror i kunskapsfabriken

fabrikDom ljuger har lagt upp en text om en strejk på en gymnasieskola i Malmö. Texten beskriver elevernas kamp mot nedskärningar, stöd från lärare och rektor men också svek av partipolitiska elevrådsmedlemmar.

Läs den!

augusti 24, 2009 at 5:56 e m Lämna en kommentar

Skolstrejken

palmVi går på en landsortskola någonstans i Sverige. Högstadiet är piss och dom flesta längtar bort. Många får åka långa turer med skolbuss varje dag. Några av oss har tur eftersom vi bor i Bruksorten där skolan ligger och följaktligen kan gå hem när vi masat oss genom dagen. För andra är det värre, dom får sitta och vänta långa timmar innan det är dags att åka hem.

Vi har ett andningshål i veckan, kort onsdag. Vi slutar vid ett-tiden och kan andas ut en stund innan vi måste ta tag i läxorna. Det är ofta de här dagarna som vi planerar att göra roliga saker tillsammans med någon kompis. Så kommer meddelandet från rektor, klassföreståndarna läser upp ordern. Det blir inga fler korta onsdagar, det är ”schematekniskt omöjligt” får vi höra. För dom som har fått stå och vänta på bussar i flera timmar spelar det inte så stor roll, det är för deras skull förändringen genomförs informerar rektor. Det skiter vi i, och vi fattar ändå inte vafan ”schematekniskt” betyder, vårat andningshål ska tas bort och det stör oss.

Vi snackar i korridorerna, mycket av det vanliga gruffet är borta, folk är förbannade. Jag vet inte vem som nämner det först men det börjar snackas om skolstrejk. Och bara några dagar efter att vi fått informationen tar vi initiativ på en KF-timme (den timmen i veckan då klassföreståndaren snackar med oss om skolutflykter, dåligt beteende och andra saker) ”Vi borde strejka” säger en i vårat kompisgäng. Läraren förhåller sig rätt neutralt, hon tittar allvarligt på oss och säger att vi inte har laglig rätt att strejka. Vissa grupper i samhället får inte strejka, som poliser och elever. Ni har ju skolplikt upplyser hon också fast hennes röst är mild.

Vi struntar i uppmaningen, efter KF-timmen är det Kemi istället för hemgång och det tänker vi inte acceptera. Vi deklarerar för läraren att vi tänker strejka, han ser lite ledsen ut med sina hundögon men vi är bestämda och jävligt starka just denna sällsamma onsdag. Flera av oss går ut, utom några pluggisar som sitter kvar, vi väser åt dom att dom är dumma i huvudet. Det hjälper inte, dom tittar ner i sina bänkar. Vi andra går ut.
Vi skanderar: Skolstrejk! Skolstrejk! Vi bankar på dörrar och folk strömmar ut i de mörka korridorerna. Vi blir fler och fler. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra men vi går ut på skolgården. Alla har någonting att säga. ” Ähh jag skiter i om det är skolstrejk jag vill bara slippa lektion” säger någon.
En tjej som är med i elevrådet försöker ta ledningen över det hela. ”Vi måste göra detta på ett organiserat sätt och via elevrådet ställa krav. Det här är ju alldeles oorganiserat” Någon annan invänder ” Äh vafan, när har elevrådet någonsin gjort någonting, dom gör ju fan bara vad rektorn säger”. Stämningen är upphetsad, men när vi snackat en stund drar vi iväg. Dom flesta går hem medan några elevrådspolitiker går iväg för att prata med rektor.

Nästa dag är vi alla kallade till möte i matsalen. Rektor berättar var skåpet ska stå. Det är ”schematekniskt omöjligt” och vi har ingen rätt att frånvara. Det finns helt enkelt ingenting att göra, vi måste acceptera sakernas tillstånd. Han lägger till ”och så var det ju några som var ute i någon sorts `strejk´ men det tycker jag vi stryker ett streck över.” Vi säger ingenting, ingen opponerar sig. Vi är sura men håller det inombords. Vi svär lite när vi masar oss tillbaka till lektionen och till arbetsveckor som blir drygare att stå ut med för oss som inte ser skolan som det viktigaste i livet.

Så här i efterhand som vuxen kan jag tänka att han var extremt slipad våran rektor. En riktig symbol för den repressiva toleransen, en riktig slemmig sosserektor. Det känns märkligt att vi bara accepterade till sist men jag antar att vi inte var tillräckligt starka i våran kollektiva vilja att ta tag i skiten. Dessutom så hade vi ju i det svenska skolsystemet lärt oss att läraren , skolan och samhället alltid har rätt. Dom sitter inne på sanningen. Men jag är ändå stolt över strejkens spontanitet, hur vi körde över elevrådspolitikerna, trotsade lärarna, och, om så för bara några timmar, kände att initiativet låg hos själva. För en gångs skull kände vi att vi kunde lägga bort våra asociala skitkonflikter som färgade vardagen.

mars 25, 2009 at 12:08 e m Lämna en kommentar

Barcelona: Studentprotester slogs ner av polis

polisDen senaste tiden har det ordnats många stora protester mot Bolognaprocessen i Spanien. I Barcelona har universitetet varit ockuperat sedan fyra månader. I onsdags gick polisen in och slängde med grovt våld ut studenterna. Resultatet blev runt 50 gripna och 80 skadade. En demonstration mot polisvåld hölls senare med ca 5000 deltagare. I torsdags bad den katalanska inrikesministern om ursäkt för polisens övervåld inför parlamentet.

Motkraft

mars 21, 2009 at 5:00 e m Lämna en kommentar

Elevprotester de senaste åren

megafonLäser Rädda barnens rapport ”Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan”. Hittills har det funnits både intressanta och intetsägande bitar i den. Eventuellt kommer det skrivas nåt om den här på studentexodus senare. En intressant sak var iaf en lista på ett gäng elevprotester de senaste åren. Vissa av länkarna är redan inaktuella, men här är några som funkar:

Perstorp: protester mot omorganisation (införande av nivågruppering) av högstadium

Hyllinge: protester mot omorganisation (avskaffande av nivågruppering)

Göteborg: elever protesterar mot flytt av gymnasieskola

Finnerödja: elever protesterar mot flytt av mellanstadium

Ronneby: protester mot nedläggning av högstadium (även radio, där skolpolitikern Nils-Ingmar Thorell ger arrogansen ett nytt ansikte)

Leksand: protestbrev när lärare sparkas

Landskrona: åtgärder mot stök respektlösa, enligt eleverna

Sjöbo: Elever i protest mot ny pedagogik

Borlänge: elever upprörda över låsning av skolan

Ur artikeln:
Det enda vi får vara med och säga till något om är om det ska vara hallon- eller lingondricka i matsalen. Jo, vi fick också igenom att vi ska sätta upp klockor. Men när det gäller större saker, som att låsa in oss elever, bekymrar de sig inte om att lyssna.
I slutet av förra året sattes protestlistor om inlåsningen upp på skolan, underskrivna av elevrådets styrelse.
-De revs ner för att det innehöll tvivelaktigt innehåll. De syftade på att vi skrivit ”låsta Haga”, berättar Emma Engström, K3.

februari 24, 2009 at 5:53 e m Lämna en kommentar

Tankar från en kursutvärering

utvarderingHär om dagen hamnade jag på en kursutvärdering, där representanter från alla seminariegrupper skulle träffa kursledningen och prata om kursen. Någon representant var jag dock inte, det var bara ingen annan som hade kommit ihåg att gå så jag tänkte att jag lika gärna kunde kolla vad som hände. Det blev en ganska förvirrande upplevelse, dels på grund av att jag inte ätit på hela dagen, dels på grund av att det bara var fyra studenter där, samt två från kursledningen. Tänkte åtminstone slänga ut lite lösa tankar som dök upp i mitt huvud.

Till att börja med – kursutvärderingar. Skriftliga eller muntliga, de ses ofta av både studenter och lärare som själva essensen i allt studentinflytande. Men ärligt talat – vad fan ska vi med dem till? I bästa fall kanske de bidrar till att kursledningen får några nya idéer och ändrar lite på kursen till nästa gång, samt att studentkåren kan använda de skriftliga utvärderingarna för att visa på vad ”studenterna” (som om vi var ett kollektiv på det sättet) tycker och försöka pressa för förändring. I värsta fall – oftare – bidrar de bara till att kanalisera missnöjet på ett ofarligt sätt och glöms sen bort. Men den viktigaste poängen – jag skiter väl i nästa årskull studenter – jag vill ju förbättra min egen utbildning!

En annan tanke – kursledningen försvarade sin älskade kurs med näbbar och klor. De var aggressiva från början, ja redan innan vi hade börjat skälla. Och 99% av kritiken bemöttes med ”Så hade vi inte planerat, då är det den enskilda läraren som gjort fel”. Ok, så varför sitter jag här och pratar med dig??? Det verkade mer och mer självklart att vi inte borde ha släpat oss dit över huvud taget, utan lagt energin på att bråka on the go i våra respektive smågrupper.

Som studenter och lärare har vi ofta mycket att vinna på att alliera oss med varandra, förutsatt att lärarna kan släppa en del av kontrollbehoven som lätt kan upppstå när man har ”ansvar” för en stor grupp studenter. Tillsammans kan vi skapa ett friare inlärningsklimat där lärarna skiter i kursledningens sovjetiska masterplans och vi får kunskapa fritt. Vår gemensamma fiende är utan tvekan kursledning och administration. Fuck’em.

februari 24, 2009 at 12:02 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Kategorier

Foton på flickr

Protest mot Israels krig

Protest mot Israels krig

Protest mot Israels krig

Fler foton

Prenumerera:


Kopiera: